Min dotter är lite mer unik än alla andra barn. Hon har en språkförsening och går på specialdagis och är under otroligt fin översikt hos både logopeder, specialpedagoger och oralmotoriska experter. Vi som familj har fått anpassa vår vardag efter hennes behov och vi lär oss så mycket hela tiden som vi inte hade en aning om att man kunde ha behov av att lära sig. Vi får också en otrolig insikt i vad tydlighet och pedagogik kan göra för inlärningsmöjligheten, inte bara på dem så har svårt för något utan för oss alla. När L pratar har vi som lyssnar som uppgift att upprepa det hon säger så hon hela tiden får höra hur den ”korrekta” meningen låter.
L: Ja min dinit mamman?
Jag: Jag vet inte vart din Dinglis är!
L: Men let då mamman! (Hon håller ut armarna och rycker på axlarna)
Jag: Men jag kan väl inte bara veta vart han är när jag inte vet det?!
L: Ja inte tan hitta den!
Jag: Har du letat i din säng?
L: Den inte tint där! (Hon lägger huvudet på sned och tittar som om det vore den självklaraste saken i världen att den inte ligger i sängen, förövrigt det enda stället den borde ligga på då Mr Dinglis är hennes sovsällskap)
Jag: (Går och tittar in på hennes säng) Men här ligger han ju, helt öppet bredvid din kudde!
L: Jaha, den jag inte tåg!
Jag: Hur kan du ha missat att han låg här?
(Hon tittar på mig så där som bara hon kan och visar med hela kroppen att haha mamman, jag har inte ens letat!)
Alltså, svaret på frågan är ju så klart att mammor vet allt, löser allt och finns alltid där när barnet behöver! Ingen prestationsångest nu Supermamman, och tänk för allt i världen inte på att sonen just börjat 2:an och snart kommer hem och frågar vad Makedoniens huvudstad heter!!
Kommenterat på Skilda.nu