När en elefant ska dansa

Sen jag var liten och tittade på Dirty Dancing första, andra och 100:e gången har jag som majoriteten av alla andra flickor drömt om att kunna dansa. Helst med Patrick Swayze. Tyvärr är den stora ikonen inte tillgänglig längre men jag har ju min egna ”Patrick” där hemma som både kan dansa och är obeskrivligt snygg. Jag är däremot fruktansvärt långt från finalnumret i filmen. Man kan likna mig med en elefant faktiskt. Att jag dessutom starkt ogillar att göra saker för första gången gör ju inte magkänslan bättre när jag för en vecka sedan skulle göra entré på Buggkursen för första gången. Med lillebror som partner ställde jag mig i ringen och hjärtat klappade så det höll på att hoppa ut kroppen. Och mycket riktigt saknar jag taktkänsla, jag dansar för fort, jag tar stora kliv, jag håler inte ramen, jag dansar för långt bort, jag följer inte… Ja, ni fattar, jag var som en elefant helt enkelt! Men det finns ju elefanter som kan lära sig cirkuskonster så än har jag inte gett upp hoppet. Jag skall lära mig det här, även om mina stackars danspartners kommer gå hem med blåa tår 8 måndagar i rad.

Sen var det ju det här med min privata ring. Ni vet den man har runt sig som man inte släpper vem som helst innanför. Skall man bugga, eller par-dansa i övrigt, måste man släppa på ringen och låta partnern komma in. STOR utmaning. Jag berörde alla dess slags karlar som jag i vanliga fall inte skulle valt att ha kroppskontakt med. MEN det kändes helt okej. Det är så naturligt när man dansar och det känns inte som en kropp man berör utan en funktion. Funktionen som skall föra mig och jag skall bara följa. Det stora kontrollfreaket i mig hade besvär med det sista vill jag lova. Jag som är van att stå i spetsen och visa vägen ville hela tiden ta över makten. Aja baja, håll din pose och låt mannen ha makten för en gång skull!

Ikväll är mitt mål att komma hem och inte längre känna mig som en elefant utan åtminstone ha avancerat till vattenbuffel. (Som för övrigt tillsammans med elefanten ingår i ”The big five”, en jägarterm för Afrikas giganter på savannen, Supermamman vet allt… eller var det så att det var sonen som lärde ut detta?!)