Efter ett par dagars strejk av kroppen och hjärnan så är jag på banan igen. Jag kan min kropp och vet när jag inte har annat val än att lyssna på den! Det förklarar också de bloggfria dagarna… men jag är här nu!
Imorse kollade jag och Kärleken på Nyhetsmorgon innan jag skulle till extrajobbet. Det var skiljmässotema idag. Och jag reagerade precis som Kärleken på att de bara hade kvinnor som referensmall under hela programmet. Kvinnlig skiljsmässocoach, kvinnliga deltagare i panelen… och det var väldigt kvinnligt ställningstagande i åsikterna om varför det blir skiljsmässa och varför det är just efter julhelgen som det sker flest ansökningar.
Även om det upprörde och jag på riktigt avsaknade de manliga vinklarna och åsikterna så startade det en intressant konversation mellan oss i soffan. Vi var överens om att det borde varit lika måna män som kom till tals och vi prstade en del om vad vi tror och tycker och liteom våra ryggsäckar.
Ryggsäckarna har varit återkommandeflera gånger den här julledigheten och det känns som vi klivit så mycket närmare varandra. Man vet mer om den som ligger bredvid och varför den reagerar som dengör i olika situationer. Jag har blivit så mycket kärare om det nu var möjligt. Och väldigt mycket tryggare med vart vi har varandra.
Nu är den en kort stund kvar på kvällen och jag har beslutat mig för att gräva djupare idet här ställningstagandet över skiljsmässopanelen imorgon…
På återläsande!!!
Kommenterat på Skilda.nu