Idag hade inte gått om jag inte haft farmor G till hjälp.
Slutade 16.00 och åkte 3 mil för att hämta barn, hem och bytte om fort som attan. Tog med gympaprogrammet som jag slängde ihop på lunchen. Gick över med S till farmor G som lagat mat till honom. Jag och L går och är gympa fröknar för Bamsebarnen. Bamsegympan slutar 18.15, föräldramöte för blivande förskolklassbarn börjar 18.00… hm… hur löser vi detta då?
Jo Farmor G går med S till gympasalen och lämnar honom där till 18.15 och plockar samtidigt upp L och tar med henne hem och ger henne middag. Jag kastar mig iväg från gympan in helt svettig och röd i ansiktet på föräldramötet och snor åt mig ett äpple så magen som kurrar inte ska störa någon. Är på möte till 19.
Då går jag till Farmor G som bjuder mig på mat, L är där och S går själv från gympan och dyker upp efter en halvtimme.
Farmor G säger när jag sätter mig vid bordet… Ja, jag fick 3 middagar idag jag. Hon säger det på söt norrlänska. Hon hade tagit sig en liten portion tillsammans med vardera barn och ville inte låta mig äta själv heller så jag fick också sällskap vid bordet.
TUSEN TACK…. om hon ändå hade Internet!
Och tänk vad det är härligt att mina barn kommer få ha de här minnena från sin barndom, hur Farmor G 75+ delade deras vardag… underbart!
Nu känner jag efter och undrar om jag överlevde dagen!??
Påminner mig om när min mamma levde och barnen var små. Hon var alltid där för mig och mina barn vad som än hände. I början bodde vi nästan bredvid och kunde slänga upp barnen titt som tätt. Gick det ett par dagar så ringde hon och frågade när vi kommer. Sedan flyttade vi längre bort men då tog hon bilen och makaronlådan för att vi skulle slippa stressa med middagen. När hon inte längre ville köra bil tog hon bussen ut till oss på landet och hämtad barn från skolan på vägen. Det är underbart att hon fick den tiden med barnen och att dom fick ha henne så mycket i sin närhet.
[quote name=”Ann”]Påminner mig om när min mamma levde och barnen var små. Hon var alltid där för mig och mina barn vad som än hände. I början bodde vi nästan bredvid och kunde slänga upp barnen titt som tätt. Gick det ett par dagar så ringde hon och frågade när vi kommer. Sedan flyttade vi längre bort men då tog hon bilen och makaronlådan för att vi skulle slippa stressa med middagen. När hon inte längre ville köra bil tog hon bussen ut till oss på landet och hämtad barn från skolan på vägen. Det är underbart att hon fick den tiden med barnen och att dom fick ha henne så mycket i sin närhet.[/quote]
Det är så värdefullt för alla inblandade! 😆