Det var ett par år när jag knappt gjorde något. Föräldraledighet. Inga pengar. Skiljsmässa. Inga pengar. Kraschat liv. Ingen ork.
MEN nu, nu är jag back on track! Tror dock att min hjärna fått fnatt och tror att jag skall kunna ta igen alla dessa lågprofil-år på extremt kort tid. Jag får bromsa mig själv ibland (eller andra bromsar mig), någon gång måste man vila också. Och med vila menas inte ligga i sängen och sova. Utan stänga av alla social medier. Alla måsten och bara vara. Det kanske betyder en promenad i skogen. En båttur utan måsten. En picknick på en filt.
Sommarhalvåret är jag så mycket bättre på att göra det här. Jag tar små powernaps från livet och bara är. Nu kommer hösten och mörkret och jag vill inte få höstdep utan försöker sysselsätta mig till max. Och det där med att powernappa glöms liksom bort.
Jag har en bok som ligger på vänt ”En man som heter Ove”. Jag började läsa den, ett par sidor för ett par veckor sedan. Det är en av mina favorit Bloggare som har skrivit den. Fredrik Backman. Och dessvärre kom jag där , ett par sidor in i boken, på att HERREGUD Jag är en Ove. Pappa och jag diskuterade boken härom dagen. han lovade mig att om jag bara grejjar att läsa lite till så kommer jag nog känna att den där Ove inte riktigt bor i mig. Delar av honom har nog många men så extrem som han kan nog bara han vara. Så ”En man som heter Ove” och jag skall nog ha en powernapp här imorgon kväll när jag har Krärleken till havs och barnen är hos pappan. Och kanske en påse värska ostbågar, det är lyx!
Kommenterat på Skilda.nu