Det här med att ligga på stranden en hel dag och inte ha planerat längre än att man gärna tar en pizza i det lilla hålet i väggen på det lilla huset på stranden till lunch, ja det är rätt lätt att vänja sig vid. Idag var en verklighetens dag. Den stressiga, presterande verkligheten.
Men jag har drömt mig bort till den där stranden. Och kom att tänka på en fin historia som en sån där glad pratig strandförsäljare berättade för en gravid kvinna i solstolarna framför oss. Han såg hennes mage och berättade om när han låg i sin mammas mage. Hon hade så ont hela graviditeten och förlossningen var fruktansvärd. Vi som fött barn vet ju att det lätt kan vara så men det här verkade ha varit något av det värre slaget. När han, strandförsäljaren, hade kommit ut kände hon sådan frihet att smärtan var borta så hon döpte bebisen till Elefteraki efter order Eleftheria som betyder Frihet på grekiska. Vacker historia om sitt namn. Jag är döpt efter Malin på Saltkråkan. Och det gör mitt namn speciellt för mig!
Så med tankarna kvar på frihet kan jag bjuda på en av de finaste bilderna från Rhodos.
Tänk så underbart de här 3 polarna verkar ha det ihop. De låg och vilade på trottoaren och de var inte äckliga. Inte elaka. Bara lugna livsnjutare. Sen tog de en promenad på stranden när de behövde röra på sig. Letade lite mat och så gick de tillbaka i samlad trupp till sin plats på trottoaren. Ja, jag vet inte om vårt sätt att ta hand om människans bästa vän är lika bra som det här?!
Kommenterat på Skilda.nu