Nu har jag varit slarvig 2 veckor med att inte uppmärksamma tisdagen med tacksamhet. Men jag har varit tacksam ändå. I tystnad. Men i dag slår vi på stort igen. Fokus ligger idag på mig. Faktiskt. Jag är tacksam att jag är jag!
För jag klarar ändå av att, någonstans i allt mörker och tvivel som uppstår titt som tätt, veta vem jag är och vart jag står och att jag tror på att många av mina sätt att ta mig an saker och utmaningar ändå är det rätta.
Jag har många som inte tror som jag. Jag har många som gör annorlunda. Men jag kan också se att många faktiskt står kvar och stampar då på samma ställe, med samma ångest eller ilska, med samma bitterhet. De kommer inte vidare. De tar inte tag i sina problem. De klagar bara. De förväntar sig att någon annan skall lösa dem.
Jag försöker i alla fall se mina problem, utmaningar, och gör en plan för att klara av dem eller en åtgärd för att de inte skall uppstå igen.
Jag är inte feg och tycker saker bakom ryggen på andra. Jag tycker direkt i deras ansikten. Ja, inte alls speciellt bekvämt i alla lägen. MEN den personen jag har framför mig vet vart jag står, vem jag är, vad jag tycker. Den personen kommer förmodligen inte alltid tycka att jag är den mest goaste människa. Den mest ödmjuka och gulliga tjejen. MEN var istället tacksam över att jag inte tasslade bakom ryggen. Jag står för vad jag tycker. Jag säger det till dig OCH jag ger inte bara ris, jag ger ros också!
Så tacksamhet idag blir riktat mot dem få jag har runt mig som gör som jag, var korrekta, ärliga, hårda rakt ut! Jag vet att ni står där, vad ni tycker och att jag har rätt att tycka olika. Två stabila tallar bredvid varandra men med grena som går åt varsit håll. Stammar som är olika tjocka i diameter och med olika antal årsringar. Men vi kan stå här bredvid varandra ändå. Och trivas.
Och till er som tasslar bakom ryggen på folk, vänner, kollegor, familj eller bara på stan… sluta med det. Ni skulle bli så fruktansvärt ledsna och må riktigt dåligt om ni visste att någon gjorde det samma mot er. Tyck gärna någon, men gör det rakt ut, eller tyck inte alls och följ bara strömmen, men var rädda om dem som är omkring.
Så tack mina fina ärliga, raka, brutala vänner och familj för att ni låter mig vara som jag är och bemöter mig som ni gör!
Kommenterat på Skilda.nu